Vad bråkar Nordkorea om?

Generic thumbnail

20:e april, 2009

Gunnar Westberg

Återigen har Kim Jong Il lyckats placera Nordkorea i fokus. ”Utvecklingen i Nordkorea är hotfull” enligt tidningsrubrikerna. Vad finns det att oroa sig över? Och hur har egentligen regimen brutit mot internationella avtal? Man oroar sig för att vi vet så litet om vad som försiggår. Vet man verkligen så litet?

På flygplanet från Beijing till Pyongyang för fyra år sedan träffade vi – en delegation från IPPNW, läkarrörelsen mot kärnvapen – fyra amerikanska kärnvapenexperter. ”Javisst, vi reser regelbundet hit för att träffa våra nordkoreanska kolleger”, sade en av amerikanerna. I gruppen ingick enligt uppgift också den förre chefen för kärnvapenlaboratoriet i Los Alamos, Siegfried Hecker. Denne skrev i en artikel i Bulletin of the Atomic Scientist att han var tveksam om kollegerna från Yongbyon, det nordkoreanska nukleära laboratoriet, skulle lyckas tillverka en atombomb. Den teknologiska nivån var alltför låg. Man hade satsat på en plutoniumbomb, som är en tekniskt sett svår sak att framställa, i stället för en, mycket enklare, uranbomb, eftersom man inte hade teknologi för anrikning av uran.

USA vet ganska mycket

Hecker fick rätt. Amerikanerna vet faktiskt ganska mycket om Nordkoreas kärnteknologi.
Den bomb man testade i oktober 2006 hade en sprängstyrka motsvarande mindre än ett kiloton, medan man i förväg hade uppgett 4-6 kiloton till de kinesiska myndigheterna. Bomben var nästan en blindgångare. Man har troligen plutonium tillräckligt för att tillverka ytterligare några få bomber. Skall man våga testa en gång till?

PÅ samma sätt är det med missilerna. Nordkorea har lyckats serietillverka en missil för kortare distanser, baserad på sovjetisk beprövad teknologi. Denna som tydligen är så pass pålitlig att den kunnat exporteras.   Man har tidigare testat långdistansmissilen Taepodong-2, med misslyckat resultat. Nu försökte man igen, och uppgav att man skulle utplacera en satellit. Återigen misslyckades man. Om Nordkorea skall kunna tillverka en pålitlig och träffsäker långdistansmissil behöver man sannolikt hjälp från andra länder.. Att tillverka en kärnladdning, tillräckligt lätt och tillräckligt stabil för att kunna transporteras med denna missil innebär ytterligare en utmaning.

Nordkorea är så tekniskt efterblivet att man inte kan utveckla avancerade vapen, t ex pålitliga kärnvapenladdade långdistansmissiler. Och den tekniska standarden stiger inte på grund av landets nästa totala isolering.

Nordkorea och icke-spridningsavtalet

Nordkorea anslöt sig 1985 till avtalet mot spridning av kärnvapen, NPT. Det innebar också att man accepterade inspektion av det internationella atomenergiavtalet IAEA. När man 1994 beslöt sig för att tillverka vapenplutonium ur bränslestavarna utvisades IAEA-experterna. Dessa tilläts sedan återkomma, utvisades åter år 2002, återkom,  och har nu åter skickats iväg. Men under den tid de varit på plats har de kunnat se en hel del.

År 2005 lämnade Nordkorea NPT. I och för sig är det tillåtet att lämna detta avtal om ”extraordinära omständigheter” tillkommit.  Ett sådant läge förelåg knappast. FN:s säkerhetsråd beslöt att kräva att Nordkorea skulle upphöra med sitt nukleära program. Nordkorea lydde till slut och började avveckla.

Varför får inte Nordkorea testa raketer?

Säkerhetsrådet beslöt också (resolution 1718) att kräva att Nordkorea skulle upphöra med alla ”ballistiska program”, alltså inte testa offensiva missiler. Det är verkligen tveksamt vilken grund säkerhetsrådet hade för ett sådant beslut. Varför får inte Nordkorea, ensamt bland världens länder, testa missiler?  Det är också tveksamt om Nordkoreas test nyligen bröt mot säkerhetsrådets resolution.

FN:s säkerhetsråd fattar de beslut som ligger i stormakternas intresse och som de kan enas om. Nordkorea har inga vänner. Kina, Nordkoreas viktigaste handelspartner, vill visserligen inte ha mer bråk än nödvändigt med sin fattiga granne, men vill heller inte alltför mycket motsätta sig USA:s krav på sanktioner. USA och Nordkorea har båda intresse av att blåsa upp hotet från Pyongyang. USA får skäl att behålla sin starka ställning i Sydkorea och Japan, och får en ursäkt för att behålla sina kärnvapen.

Vad vill Nordkorea?

Varför trasslar Nordkorea hela tiden? Jo, för att det lönar sig. Nordkorea och framförallt dess egendomlige diktator kommer åter på förstasidorna. Det stärker Kim Jong Il inom landet och i den styrande gruppen. Att han trotsar säkerhetsrådet och stormakterna ger honom ytterligare status. Vidare får man åter möjlighet att, genom att åter lova att avskaffa sina ännu knappast fungerande kärnvapen, förhandla sig till nya leveranser av olja och ris. Om Nordkorea verkligen vill ha ett fredsavtal med USA, som man fortfarande befinner sig i krig med, borde testas i seriösa förhandlingar mellan parterna. Behöver båda länderna varandra som fiender?

Är då inte Nordkorea är särdeles stor bov i ”det internationella samfundet”? Jo, om man ser till det förfärliga förtrycket inom landet. Men när det gäller brott mot internationella avtal är Nordkorea inte värre än många andra länder. Vad Nordkorea nu gör är inte alls lika allvarligt som vad Israel, Indien och Pakistan gör och gjort beträffande kärnvapnen. Israel har dessutom trotsat ett mycket stort antal mycket tydliga beslut från säkerhetsrådet. Skillnaden ligger i stormakternas attityd. Man tillgriper inga sanktioner mot Israel.

Om Nordkorea verkligen vill ha ett fredsavtal med USA, som man fortfarande befinner sig i krig med, borde testas i seriösa förhandlingar mellan parterna. Behöver båda länderna varandra som fiender?

Det verkligt allvarliga hotet

 De fem ”gamla” kärnvapenmakterna Ryssland, USA, Frankrike, Kina och Storbritannien bryter i långt högre grad än Nordkorea mot ingångna avtal när man vägrar uppfylla sina uttryckliga åtaganden att avskaffa sina kärnvapen. Tvärtom håller man, i vart fall de tre förstnämnda länderna, hårt på sin ”rätt” att hålla hela mänskligheten som gisslan genom att ha sina kärnvapen i omedelbar avfyrningsberedskap. Är inte det den största förbrytelsen mot den internationella säkerheten idag?

Nordkorea är en förfärlig diktatur med få motstycken. Det är vi alla överens om. Militärt är landet ett möjligt hot mot Sydkorea. Nords artilleri anses kunna förstöra Seoul genom att beskjuta staden från Nords eget område.  Den stora armen, med över en miljon man i vapen, är visserligen dåligt utrustad, men skulle kanske kunna nå långt in på Sydkoreas område innan den stoppas av sydkoreanskt och amerikanskt flyg – som inte behöver kärnvapen för den uppgiften. Men varför skulle Nordkorea ge sig in på ett sådant självmordsföretag?

Så vad bör man ”göra åt” problemet Nordkorea? Det har jag en del synpunkter på, men det får bli en annan artikel.

Gunnar Westberg

Tidigare president för den internationella läkarrörelsen mot kärnvapen, IPPNW.

Share

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Related Posts

“En dag som berättigar till fest”, utropade den London-baserade al-Quds al-Arabi efter FN:s eldupphörresolution, “eftersom detta är första gången som Israel accepterar ett FN-beslut från en position som besegrad och inte som segrare”. Att ett arabisk-israeliskt krig för en gångs skull slutat med arabisk seger, är en helt dominerade åsikt i arabiska medier. Al-Quds al-Arabi tillåter sig att drömma om att det israeliska nederlaget skall leda till massflykt från Israel. Men i nästa andetag påminner tidningen om att Israel aldrig brukar genomföra sina internationella åtaganden och varnar för att förlorarna, liksom tidigare, kan hämnas genom att provocera fram inbördeskrig i Libanon. Med tanke på de otaliga massmediala vittnesmålen om det libanesiska folkets eniga motståndskraft förefaller risken för inre stridigheter i det sargade landet just nu liten. Men visst kan man urskilja nyansskillnader i libanesiska tidningar. Vänsterorganet al-Safir uppfattar FN-resolutionen som en komplott i syfte att rädda Israel från ännu större...
A donors’ conference, co-sponsered by the Burundian government, the Belgian government and UNDP will be held in Brussels January 12-13, 2004. This PressInfo offers a perspective on its urgency. See also TFF’s new Burundi Forum. Imagine for a moment that politics is about goodness and generosity. Where could a few million dollars of government aid and a few civil society organisations – guaranteed – win the hearts of extremely poor millions who want peace and already work hard to achieve it after 10 years of war and genocide? The answer is Burundi, the heart-shaped country in the heart of Africa. Burundi makes a good story from Africa. But what does the world know about Burundi, its problems and struggles? Burundi’s tough reality Here are the basic facts. Burundi’s population is about 7 million and it is number 171 out of the 175 countries on the UNDP’s human development index. Their life...
Peace is promoted by constructive proposals and dialogue Four preceding PressInfos have expressed concern over — and criticised — the ongoing, militarisation of the EU. Some will say: but there are no alternatives. We believe that there are always alternatives, that democracies are characterised by alternatives and choice, and that openly discussed alternatives will improve the quality and legitimacy of society’s decision–making. In addition, it is an intellectual and moral challenge to not only criticise but also be constructive. If we only tell people that we think they are wrong, they are not likely to listen. However, if we say: what are your views on this set of ideas and steps? — we may sometimes engage them in dialogue and sow a seed. Most people in power circles live their daily lives in in a time frame and a social space where certain ideas, viewpoints and concepts are just not...

Recent Articles

“En dag som berättigar till fest”, utropade den London-baserade al-Quds al-Arabi efter FN:s eldupphörresolution, “eftersom detta är första gången som Israel accepterar ett FN-beslut från en position som besegrad och inte som segrare”. Att ett arabisk-israeliskt krig för en gångs skull slutat med arabisk seger, är en helt dominerade åsikt i arabiska medier. Al-Quds al-Arabi tillåter sig att drömma om att det israeliska nederlaget skall leda till massflykt från Israel. Men i nästa andetag påminner tidningen om att Israel aldrig brukar genomföra sina internationella åtaganden och varnar för att förlorarna, liksom tidigare, kan hämnas genom att provocera fram inbördeskrig i Libanon. Med tanke på de otaliga massmediala vittnesmålen om det libanesiska folkets eniga motståndskraft förefaller risken för inre stridigheter i det sargade landet just nu liten. Men visst kan man urskilja nyansskillnader i libanesiska tidningar. Vänsterorganet al-Safir uppfattar FN-resolutionen som en komplott i syfte att rädda Israel från ännu större...
Greenland – the world’s largest island, a continent of its own with only 57.000 inhabitants. I visited it for the first time in May 2005. I flew across the inland ice to Nuuk, the tiny capital with some 14.000 inhabitants. I was overwhelmed by the pride and kindness of everyone I met as well as by the unique natural beauty. Unfortunately, due to weather conditions during my ten-day stay I could get nowhere else but Nuuk. Fortunately, however, among those I met was Gitte Arvegaard, a Danish lawyer and negotiator employed by the local government, Greenland Home Rule. She turned out to be an enthusiastic photographer with a lot of pictures taken during various trips around Greenland. So this Greeland series is the result of our cooperative effort. We both hope you enjoy it and are stimulated to visit Greenland – about which you may read more here. Finally, if you want to...
 Jan Oberg’s storyof how he met Sir Paul Liverpool – where else to meet Paul McCartney? Paul’s old class mate and TFF Associate, Jonathan Power introduced me to Paul McCartney in Liverpool at an informal reception. It was held at what used to be their school, now the Liverpool Institute for Performing Arts and we were there to celebrate that Jonathan had written Amnesty International’s 40th Anniversary book. This happy event for “righting wrongs and writing songs” gave me an opportunity to meet Paul and tell him about TFF and get straight to the matter: would he consider making a donation in support of our work for peace? While I was probably the only one with such a wish that day, I was certainly not the only one who wanted to shake hands and talk with him. In the last minutes before Paul was to leave, Jonathan brought us together and we got about three...

TFF on Substack

Discover more from TFF Transnational Foundation & Jan Oberg.

Most Popular

“En dag som berättigar till fest”, utropade den London-baserade al-Quds al-Arabi efter FN:s eldupphörresolution, “eftersom detta är första gången som Israel accepterar ett FN-beslut från en position som besegrad och inte som segrare”. Att ett arabisk-israeliskt krig för en gångs skull slutat med arabisk seger, är en helt dominerade åsikt i arabiska medier. Al-Quds al-Arabi tillåter sig att drömma om att det israeliska nederlaget skall leda till massflykt från Israel. Men i nästa andetag påminner tidningen om att Israel aldrig brukar genomföra sina internationella åtaganden och varnar för att förlorarna, liksom tidigare, kan hämnas genom att provocera fram inbördeskrig i Libanon. Med tanke på de otaliga massmediala vittnesmålen om det libanesiska folkets eniga motståndskraft förefaller risken för inre stridigheter i det sargade landet just nu liten. Men visst kan man urskilja nyansskillnader i libanesiska tidningar. Vänsterorganet al-Safir uppfattar FN-resolutionen som en komplott i syfte att rädda Israel från ännu större...
Greenland – the world’s largest island, a continent of its own with only 57.000 inhabitants. I visited it for the first time in May 2005. I flew across the inland ice to Nuuk, the tiny capital with some 14.000 inhabitants. I was overwhelmed by the pride and kindness of everyone I met as well as by the unique natural beauty. Unfortunately, due to weather conditions during my ten-day stay I could get nowhere else but Nuuk. Fortunately, however, among those I met was Gitte Arvegaard, a Danish lawyer and negotiator employed by the local government, Greenland Home Rule. She turned out to be an enthusiastic photographer with a lot of pictures taken during various trips around Greenland. So this Greeland series is the result of our cooperative effort. We both hope you enjoy it and are stimulated to visit Greenland – about which you may read more here. Finally, if you want to...
 Jan Oberg’s storyof how he met Sir Paul Liverpool – where else to meet Paul McCartney? Paul’s old class mate and TFF Associate, Jonathan Power introduced me to Paul McCartney in Liverpool at an informal reception. It was held at what used to be their school, now the Liverpool Institute for Performing Arts and we were there to celebrate that Jonathan had written Amnesty International’s 40th Anniversary book. This happy event for “righting wrongs and writing songs” gave me an opportunity to meet Paul and tell him about TFF and get straight to the matter: would he consider making a donation in support of our work for peace? While I was probably the only one with such a wish that day, I was certainly not the only one who wanted to shake hands and talk with him. In the last minutes before Paul was to leave, Jonathan brought us together and we got about three...
Read More
Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
“En dag som berättigar till fest”, utropade den London-baserade al-Quds al-Arabi efter FN:s eldupphörresolution, “eftersom detta är första gången som Israel accepterar ett FN-beslut från en position som besegrad och inte som segrare”. Att ett arabisk-israeliskt krig för en gångs skull slutat med arabisk seger, är en helt dominerade åsikt i arabiska medier. Al-Quds al-Arabi tillåter sig att drömma om att det israeliska nederlaget skall leda till massflykt från Israel. Men i nästa andetag påminner tidningen om att Israel aldrig brukar genomföra sina internationella åtaganden och varnar för att förlorarna, liksom tidigare, kan hämnas genom att provocera fram inbördeskrig i Libanon. Med tanke på de otaliga massmediala vittnesmålen om det libanesiska folkets eniga motståndskraft förefaller risken för inre stridigheter i det sargade landet just nu liten. Men visst kan man urskilja nyansskillnader i libanesiska tidningar. Vänsterorganet al-Safir uppfattar FN-resolutionen som en komplott i syfte att rädda Israel från ännu större...
Greenland – the world’s largest island, a continent of its own with only 57.000 inhabitants. I visited it for the first time in May 2005. I flew across the inland ice to Nuuk, the tiny capital with some 14.000 inhabitants. I was overwhelmed by the pride and kindness of everyone I met as well as by the unique natural beauty. Unfortunately, due to weather conditions during my ten-day stay I could get nowhere else but Nuuk. Fortunately, however, among those I met was Gitte Arvegaard, a Danish lawyer and negotiator employed by the local government, Greenland Home Rule. She turned out to be an enthusiastic photographer with a lot of pictures taken during various trips around Greenland. So this Greeland series is the result of our cooperative effort. We both hope you enjoy it and are stimulated to visit Greenland – about which you may read more here. Finally, if you want to...
p_mccartney_poem
 Jan Oberg’s storyof how he met Sir Paul Liverpool – where else to meet Paul McCartney? Paul’s old class mate and TFF Associate, Jonathan Power introduced me to Paul McCartney in Liverpool at an informal reception. It was held at what used to be their school, now the Liverpool Institute for Performing Arts and we were there to celebrate that Jonathan had written Amnesty International’s 40th Anniversary book. This happy event for “righting wrongs and writing songs” gave me an opportunity to meet Paul and tell him about TFF and get straight to the matter: would he consider making a donation in support of our work for peace? While I was probably the only one with such a wish that day, I was certainly not the only one who wanted to shake hands and talk with him. In the last minutes before Paul was to leave, Jonathan brought us together and we got about three...
Logo-Transnational
1942James Paul McCartney is born in Liverpool on June 18th. 1956Paul writes his first song, I Lost My Little Girl. 1957Paul meets John Lennon at St. Peter’s Church Fete, Woolton, Liverpool. He joins his first group, The Quarrymen and performs in his first gig at The New Clubmoor Hall, Liverpool, on October 18th. 1960Formation of The Beatles, who play residencies in Hamburg and at The Cavern in Liverpool. 1961First Beatles recordings issued in Germany, as the backing group for Tony Sheridan. 1962The first Beatles Parlophone recording, Love Me Do, reaches number 17 in the British charts. 1963The birth of Beatlemania. Please Please Me gives the group their first British Number 1. She Loves You cements their success. Please Please Me and With The Beatles albums released. 1964First triumphant American tour. The Beatles perform at the Royal Command Performance and release their first film, A Hard Day’s Night. Their single I...
Logo-Transnational
  Back to the series “Bujumbura, Burundi”
By JONATHAN POWER August 16, 2000 LONDON – Remember the summer of ’98? In the sweltering, torpid heat of a Roman august, charged with exhaust fumes, the international community gave its overwhelming approval to the establishment of an International Criminal Court that will enable those accused of “crimes against humanity” to be tried and, if convicted, sentenced. Only seven nations opposed or abstained from the motion, including Israel, China, India and the U.S.A. where the Pentagon had successfully waged bureaucratic guerrilla war to undermine the initially sympathetic stance of President Bill Clinton. Two years on we can now see what an epochal event that was. In a the stroke of 120 pens it changed the climate on political thuggery. After numerous half-starts and false starts ever since the Nuremberg and Tokyo trials that convicted the war criminals of the Second World War, the world at last had agreed en masse a common...