PressInfo #179 – Likheter mellan Bush och Husseinoch USA och Irak

President Bush och president Hussein är visserligen olika i många avseenden. Men i detta stycke hemvävda filosofi hävdas att de också uppvisar förvånansvärt många likheter. Bush och Hussein, liksom deras respektive gäng av hurrande supportrar, försöker övertyga oss övriga att de absolut inte har några gemensamma kännetecken. Det är otvivelaktigt en del av (den subbjektiva) sanningen. Men det är aldrig hela sanningen om en konflikt.

Utan att bestrida olikheterna, vill jag med denna artikel belysa likheterna.

Konflikter uppvisar vanligtvis skiljaktigheter mellan parterna. Parterna i en konflikt betonar vanligtvis också hur olika de själva (de goda) är i förhållande till de andra (de onda). Det är således fullständigt normalt att parter som är i konflikt med varandra förnekar att det skulle kunna finnas några likheter mellan “dem” och “oss”! Men de som yrkesmässigt analyserar konflikter vet att ingen konflikt är möjlig om inte också parterna har någonting gemensamt. Två grälande äkta makar kan ha gemensamt att de är gifta eller har barn; de grälar därför att dessa saker är viktiga för dem, därför att den andre är en betydelsefull person i deras liv. Varför skulle de ta till konflikt och ibland även våldsamheter om det som de strider för saknar betydelse? Två länder som strider om kontrollen över samma territorium kan, exempelvis, ha samma intresse av tillgångarna på detta torritorium. Det måste vara tillåtet att tala om dessa saker även om de flesta av oss, inbegripet artikelförfattaren, varken har träffat George W. Bush eller Saddam Hussein personligen. Moderna visuella medier kan vara till stor hjälp när vi försöker analysera deras sätt att vara politiker med mänskliga varelsers egenskaper, men det betyder inte att man bestrider att en forskare skulle känna sig bättre till mods om han eller hon också kunde träffa dem personligen.

Otvivelaktigt är det lätt att se att de är olika. Bush är kristen, Hussein är muslim. Bush har haft kort erfarenhet av att vara president, Hussein har suttit länge. Bushs far är ännu i livet, medan Saddam aldrig kände sin far, som tycks ha försvunnit, dött eller blivit dödad innan Saddam föddes. Bush lever i kärnfamilj, Saddams familj är en utvidgad, klan- eller stambaserad familj.

Men låt oss försöka skissera några av likheterna mellan dem och deras länder.

Likheter mellan Bush och Hussein

1. De är män, Bush föddes 1946, Hussein antingen 1937 eller 1939.

2. Bägge är presidenter på toppen av karriären; livet går troligen utför för dem förr eller senare, snarare förr.

3. De är troligtvis oroade över vilken bild man ska ge av dem i framtida historieböcker.

4. De har barn och äktenskap av lång varaktighet.

5. De tror på den militära styrkan som ett viktigt redskap vid utövningen av sin makt och för att uppnå sin nations mål. De delar filosofin att “makt är rätt”.

6. Deras egna familjemedlemmar är indragna i politiken och de använder sig av det.

7. De kom till makten utan att vara demokratiskt valda.

8. De har en stark tro på att de själva är Goda och att den andre representerar eller själv utgör Ondskan.

9. De är tror att de har något slags mission &endash; nämligen att stå upp för att utrota det Onda.

10. De är politiska fundamentalister i den meningen att de tror att de har 100 procent rätt och den andre 100 procent fel, moraliskt och på andra vis.

11. De är bägge djupt religiösa personligheter. Deras Gud vägleder dem och i krissituationer blir denna Gud, och den mission han anförtrott dem, än mer betydelsefull.

12. En viss grad av machoattityder. Saddam Hussein tycker om att avbildas som fysiskt stark, atletisk och vanligen hanterande svärd, pistoler och gevär. Bush kan inte mäta sig med honom i det avseendet men spelar på att han styr över historiens starkaste militärmakt.

Likheter mellan USA och Irak

1. Monoteism. De baseras på två västerländska religioner som förespråkar att det bara finns en Gud och en Sanning, vilket kan leda till en låg nivå av tolerans mot dem som är olika “gentemot oss”.

2. Militarism. De har militaristiska politiska kulturer. Det ena landet har ett militär-industriellt-vetenskapligt komplex med global utsträckning; det andra har försökt utveckla ett liknande komplex åtminstone på regional nivå.

3. Massförstörelsevapen. Bägge regeringarna tror på utnyttjande av massförstörelsevapen.

4. Accepterande av krig och inblandning. De är benägna att utkämpa krig på andras territorium eller på annat sätt ingripa i främmande länder för att främja olika slags nationella, historiska eller andra intressen och strävanden att utöka det egna landets makt.

5. Civiliseringsmission. De har en klar känsla för civilisatorisk, moralisk överlägsenhet gentemot länder och nationer som antas vara lägre stående.

6. Stormaktsambitioner. Den ena har globala, den andra regionala stormaktsambitioner.

7. Utvalt folk. De är övertygade om att de är en kultur och ett samhälle som utvalts av Gud att spela en särskild roll, en ledarroll, i historien. Den ena vill göra det gentemot andra arabnationer, den andra gentemot västvärlden eller hela världen.

8. Modernisering. De har hög moderniseringsnivå, som uppnåtts genom utbildning och investeringar i modern vetenskap och teknologi.

9. Fascination för västerlandet. Den gäller allt som kommer från västvärlden, inbegripet dess vetenskap och teknologi och modern konsumtion och kulturproduktion.

10. En känsla av att ha sårats &endash; de är som sårade lejon. Amerikanerna känner sig sårade och förödmjukade av 11 september. Irakierna känner sig missförstådda, känner att de behandlas utan respekt och som lägre stående. Västvärlden brydde sig aldrig riktigt om deras lidanden, exempelvis på grund av sanktionerna.

11. Israel. Bägge ser Israel som mycket betydelsefullt i Mellanöstern; USA ser det som en bundsförvant, Irak ser det som en fiende, som det huvudsakliga hotet.

12. Medborgerliga och mänskliga rättigheter. Efter 11 september har de medborgarliga rättigheterna inskränkts betydligt i Förenta staterna. Som aktör inom utrikespolitiken bryr sig Bushregimen mycket lite om folkrätten. Medborgerliga rättigheter har i Iraks politik konsekvent underordnats makt och expansion och folkrätten har ignorerats, exempelvis i det ögonblick Kuweit invaderades.

13. Multikulturella och multietniska. Samtidigt som alla känner till den kulturella mångfalden i Förenta staterna, verkar få vara medvetna om de etniska, religiösa, nationella, klanrelaterade och andra sidorna av det irakiska samhället.

14. Oljan är väsentlig för bägge länderna. Irak behöver oljan för att bli av med sina väldiga skulder och utveckla Irak i framtiden. USA behöver oljan för att bevara sin livsstil; det antyder att USA:s beroende av importerad olja kommer att öka från dryga 50 procent i dag till över 70 procent omkring år 2025.

15. Fåpartisystem.Det finns i grunden två politiska partier i Förenta staterna. I Irak är baathpartiet de facto styrande parti men ett fåtal andra partier existerar faktiskt också. Varken i Irak eller i USA är det lätt att forma nya politiska rörelser och institutionalisera dem, fastän de metoder med vilka grundläggande politiska förändringar förhindras skiljer sig åt.

Alltså, 27 enskilda och kollektiva likheter. Det finns med säkerhet många fler. Hur kommer det sig att man praktiskt taget helt bortser från dem inom politiken och i massmedierna? Skulle skälet kunna vara att vi alltjämt vet för lite om konflikter och metoderna att analysera och förstå dem?

Uppenbara olikheter

Kunskap om den andre. Irakierna vet mycket mer om västvärlden än vi vet om dem. Många talar franska och engelska, har utbildats i väst, tittar på amerikanska filmer på TV varje kväll och har lärt sig om västvärlden i skolan.

Gratis utbildning och hälsovård. Under 1980-talet ombesörjde Iraks regering detta för alla sina medborgare.

Klasser. Förr fanns mycket få fattiga människor i Irak; det fabbs praktiskt taget en enda stor medelklass som byggde på en välfärdsstatsideologi. USA har aldrig betonat sådana rättvisebaserade, socialistiska eller halvsocialistiska principer, inte heller är USA en välfärdsstat.

Civilisationens ålder. Förenta staterna är något av en kortvarig civilisation jämfört med Irak, som grundas på en civilisation som varat i omkring 7 000 år.

De facto militär förmåga och interventionism. USA:s militärutgifter är mer än 300 gånger så stora som Iraks. Och det är USA som nu invaderar Irak, inte tvärtom.

Kort sagt, parterna har många underliggande antaganden, kulturella kännetecken och strävanden gemensamma. De delar fundamentalt betydelsefulla uppfattningar om sig själva och andra. Man skulle kunna säg att de, i ganska stor utsträckning, utgör spegelbilder av varandra. De verkar styrkta när de har en fiende på vilken de, psykologiskt, kan projicera sina egna mörka sidor.

Mer om detta i följande PressInfo.

Översättning ifrån engelska vid Erik Göthe

© TFF 2003

Peace & future researcher + ‌Art Photographer

Share

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Related Posts

The MIMAC – Military-Industrial-Media-Academic Complex – drives the world’s rampant militarism and wars without end. Here is a short reflection of how it works against all interests of humanity. #5 deals with why there is no real enemy or threat images/analysis. It’s all ex-post constructions. And, btw, theTFF Peace Pulse is now on Rumble.
Jan Oberg, TFF director April 28, 2026 In this third TFF Peace Pulse, I make the important distinction between the violence and the conflict that violence is a symptom of. If you want peace, focus on the underlying conflict because that is the key to resolution, peacemaking, and a better future for the parties. The West is obsessed with violence, just look around you – and 90+ per cent of the public debate is about military issues and other violence – totally wasted for peace. These Peace Pulses will only be published here a few times. You will also not find them on YouTube and Vimeo because both platforms have blocked TFF and me; you know, peace is dangerous these days. Most TFF’s videos since 2007 are now on Rumble.
In contrast to most, we’ll bring alternatives, solutions, hope and strategies for a better future. Times are dangerous, yes, but that only intensifies the need for constructive thinking and action! Jan Oberg, TFF director April 13, 2026 The new TFF Peace Pulse uses video messages in a new way: Max 3-5-minute-long comments, ideas or perhaps mini-lectures, all about peace – positive peace. We launch them today on April 13, 2026 with a carefully crafted visual aesthetic fitting the content. We hope to publish them regularly from now on. We launch Peace Pulse (PP) – for a number of reasons. The world is in chaos, and there are countless reasons to feel concerned, frustrated, even angry. The atmosphere is saturated with doom and gloom, with negative energy and rear‑mirror thinking, while vision, imagination, alternatives, strategies and genuine future‑mindedness remain in short supply. And without them, we simply can’t save the world. Looking at problems from a hundred angles will...

Recent Articles

The most recent on top Farhang Jahanpour, January 7, 2012 As US and Iran confront each other, where is the diplomacy? Farhang Jahanpour, August 3, 2011 Iran can’t reform itself – the power struggle bewtween Ahmadinejad and Khamenei Farhang Jahanpour, May 17, 2011 Is Iran next? The Supreme Leader versus Ahmadinejad Farhang Jahanpour, March 4, 2011 The revolutions in the Arab world: The need for long-term thinking and humility Farhang Jahanpour, December 15, 2010 The Wikileak files: The banality of politics Farhang Jahanpour, November 18, 2010 This is what ought to be the U.S.’s interests in the Middle East! Farhang Jahanpour – Video on Vimeo, October 6, 2010 Towards a solution in the Middle East Farhang Jahanpour and Susanne Sklar, July 28, 2010 Dialogue on nuclear weapons and culture of peace by TFF Associate and a TFF friend Farhang Jahanpour, July 28, 2010 Iran, Turkey and Israel – New Global...
Lidt om bogen Bogens indhold Bestil bogen her Anmeldelser Siden den kolde krigs afslutning har dansk udenrigs- og sikkerhedspolitik bevæget sig langt ind i en politisk og moralsk blindgyde. Men det tjener hverken os eller verden at Danmark er blevet en krigs- og besættelsesmagt, viser den internationalt respekterede danske freds- og fremtidsforsker, Jan Øberg i denne bog. Tværtimod mindsker det vores og andres sikkerhed og bidrager til at øge, snarere end at mindske, terrortruslen. Forudsigelig fiasko – der udkommer 4. juni 2004 – sætter fokus på det irakiske samfund og Vestens måde at betragte og behandle Irak på. Jan Øberg kombinerer konkret konfliktanalyse med et personligt engagement, og underbygger overbevisende og konsekvent det synspunkt, at Vestens mangelfulde konfliktforståelse og ukyndige konflikthåndtering måtte ende med den ulykkelige krig. Det er en krig, som efter forfatterens opfattelse hverken kan fremme ædle motiver – etablere et demokratisk Irak – eller økonomisk-kulturelle interesser, men...
Burundi – hopp om fred Burundi, var är det nu det ligger? Det är nånting med Hutsier och Tutuer – eller vad de nu heter – som mördar varandra med machete-knivar, nånting med fattigdom, korruption, militärdiktatur, nöd och elände? Det hopplösa, mörka Afrika i ett bananskal, eller hur? Tja. Jag har precis varit där. Det ligger naturligtvis någonting i det. Och det finns en del orsaker till att vi inte ser mycket om landet i massmedia. En av dem är att det inte försiggår något folkmord just nu, ingen naturkatastrofer, ingen kupp. Det finns ingen misslyckad FN-mission, USA och EU har få intressen, Madeleine Halfbright har inte sagt något om det nyss, NATO:s Solana ser inte bombningar i Burundi som viktiga för firandet av alliansens 50-årsdag i april. För en tid sedan då 50 människor mördades strömmade hundratals journalister med CNN i spetsen till Burundi…men för att snabbt försvinna till Kongo...

TFF on Substack

Discover more from TFF Transnational Foundation & Jan Oberg.

Most Popular

The most recent on top Farhang Jahanpour, January 7, 2012 As US and Iran confront each other, where is the diplomacy? Farhang Jahanpour, August 3, 2011 Iran can’t reform itself – the power struggle bewtween Ahmadinejad and Khamenei Farhang Jahanpour, May 17, 2011 Is Iran next? The Supreme Leader versus Ahmadinejad Farhang Jahanpour, March 4, 2011 The revolutions in the Arab world: The need for long-term thinking and humility Farhang Jahanpour, December 15, 2010 The Wikileak files: The banality of politics Farhang Jahanpour, November 18, 2010 This is what ought to be the U.S.’s interests in the Middle East! Farhang Jahanpour – Video on Vimeo, October 6, 2010 Towards a solution in the Middle East Farhang Jahanpour and Susanne Sklar, July 28, 2010 Dialogue on nuclear weapons and culture of peace by TFF Associate and a TFF friend Farhang Jahanpour, July 28, 2010 Iran, Turkey and Israel – New Global...
Lidt om bogen Bogens indhold Bestil bogen her Anmeldelser Siden den kolde krigs afslutning har dansk udenrigs- og sikkerhedspolitik bevæget sig langt ind i en politisk og moralsk blindgyde. Men det tjener hverken os eller verden at Danmark er blevet en krigs- og besættelsesmagt, viser den internationalt respekterede danske freds- og fremtidsforsker, Jan Øberg i denne bog. Tværtimod mindsker det vores og andres sikkerhed og bidrager til at øge, snarere end at mindske, terrortruslen. Forudsigelig fiasko – der udkommer 4. juni 2004 – sætter fokus på det irakiske samfund og Vestens måde at betragte og behandle Irak på. Jan Øberg kombinerer konkret konfliktanalyse med et personligt engagement, og underbygger overbevisende og konsekvent det synspunkt, at Vestens mangelfulde konfliktforståelse og ukyndige konflikthåndtering måtte ende med den ulykkelige krig. Det er en krig, som efter forfatterens opfattelse hverken kan fremme ædle motiver – etablere et demokratisk Irak – eller økonomisk-kulturelle interesser, men...
Burundi – hopp om fred Burundi, var är det nu det ligger? Det är nånting med Hutsier och Tutuer – eller vad de nu heter – som mördar varandra med machete-knivar, nånting med fattigdom, korruption, militärdiktatur, nöd och elände? Det hopplösa, mörka Afrika i ett bananskal, eller hur? Tja. Jag har precis varit där. Det ligger naturligtvis någonting i det. Och det finns en del orsaker till att vi inte ser mycket om landet i massmedia. En av dem är att det inte försiggår något folkmord just nu, ingen naturkatastrofer, ingen kupp. Det finns ingen misslyckad FN-mission, USA och EU har få intressen, Madeleine Halfbright har inte sagt något om det nyss, NATO:s Solana ser inte bombningar i Burundi som viktiga för firandet av alliansens 50-årsdag i april. För en tid sedan då 50 människor mördades strömmade hundratals journalister med CNN i spetsen till Burundi…men för att snabbt försvinna till Kongo...
Read More
The most recent on top Farhang Jahanpour, January 7, 2012 As US and Iran confront each other, where is the diplomacy? Farhang Jahanpour, August 3, 2011 Iran can’t reform itself – the power struggle bewtween Ahmadinejad and Khamenei Farhang Jahanpour, May 17, 2011 Is Iran next? The Supreme Leader versus Ahmadinejad Farhang Jahanpour, March 4, 2011 The revolutions in the Arab world: The need for long-term thinking and humility Farhang Jahanpour, December 15, 2010 The Wikileak files: The banality of politics Farhang Jahanpour, November 18, 2010 This is what ought to be the U.S.’s interests in the Middle East! Farhang Jahanpour – Video on Vimeo, October 6, 2010 Towards a solution in the Middle East Farhang Jahanpour and Susanne Sklar, July 28, 2010 Dialogue on nuclear weapons and culture of peace by TFF Associate and a TFF friend Farhang Jahanpour, July 28, 2010 Iran, Turkey and Israel – New Global...
Lidt om bogen Bogens indhold Bestil bogen her Anmeldelser Siden den kolde krigs afslutning har dansk udenrigs- og sikkerhedspolitik bevæget sig langt ind i en politisk og moralsk blindgyde. Men det tjener hverken os eller verden at Danmark er blevet en krigs- og besættelsesmagt, viser den internationalt respekterede danske freds- og fremtidsforsker, Jan Øberg i denne bog. Tværtimod mindsker det vores og andres sikkerhed og bidrager til at øge, snarere end at mindske, terrortruslen. Forudsigelig fiasko – der udkommer 4. juni 2004 – sætter fokus på det irakiske samfund og Vestens måde at betragte og behandle Irak på. Jan Øberg kombinerer konkret konfliktanalyse med et personligt engagement, og underbygger overbevisende og konsekvent det synspunkt, at Vestens mangelfulde konfliktforståelse og ukyndige konflikthåndtering måtte ende med den ulykkelige krig. Det er en krig, som efter forfatterens opfattelse hverken kan fremme ædle motiver – etablere et demokratisk Irak – eller økonomisk-kulturelle interesser, men...
Burundi – hopp om fred Burundi, var är det nu det ligger? Det är nånting med Hutsier och Tutuer – eller vad de nu heter – som mördar varandra med machete-knivar, nånting med fattigdom, korruption, militärdiktatur, nöd och elände? Det hopplösa, mörka Afrika i ett bananskal, eller hur? Tja. Jag har precis varit där. Det ligger naturligtvis någonting i det. Och det finns en del orsaker till att vi inte ser mycket om landet i massmedia. En av dem är att det inte försiggår något folkmord just nu, ingen naturkatastrofer, ingen kupp. Det finns ingen misslyckad FN-mission, USA och EU har få intressen, Madeleine Halfbright har inte sagt något om det nyss, NATO:s Solana ser inte bombningar i Burundi som viktiga för firandet av alliansens 50-årsdag i april. För en tid sedan då 50 människor mördades strömmade hundratals journalister med CNN i spetsen till Burundi…men för att snabbt försvinna till Kongo...
Mr President ! President Bill Clinton gjorde i tisdags en blixtvisit i Kosovo. I ett tal manade han albanerna att sluta hämnas på den krympande serbiska minoriteten. Han besökte också de amerikanska soldaterna på den nya Bondsteelbasen. Det finns viktiga frågor som borde ha ställts still honom om Balkan och Kosovo och om USA:s ledande roll i bombningarna av Jugoslavien. Det borde vara en självklarhet att oberoende medier i demokratiska länder låter politiska ledare svara på viktiga frågor. Men ställdes verkligen de viktiga frågorna? Här är några frågor som jag skulle ha ställt ˆ om jag vore journalist och hade fått tillfälle att göra en intervju i tisdags. (1) Mr President! Amerikanska plan bombade i våras Jugoslavien och Kosovo med er som överbefälhavare. Aktionen rättfärdigades av uppgifter om ett folkmord planerat av Belgrad. Dessa uppgifter har nu visat sig vara grovt missvisande eller falska. Hur ställer Ni er till detta?...
Burundi – håb forude Burundi, hvor er det nu det ligger? Det er noget med Hutsier og Tutuer – eller hvad de nu hedder – der laver folkemord med machete-knive på hinanden, noget med fattigdom, korruption, militærdiktatur, nød og elendighed? Det håbløse, mørke Afrika i en bananskal, ikke? Tjah. Jeg har lige været der. Der er selvfølgelig noget om snakken. Der er en del årsager til at man ikke hører særligt meget om livet i dette lille land. En af dem er at der ikke foregår noget folkemord for tiden, ingen naturkatastrofer, intet kup. Der er ingen mislykket FN-mission, USA og EU har ingen interesser, Madeleine Halfbright har ikke sagt noget om det, NATO’s Solana ser ikke bombinger i Burundi som afgørende forud for alliancens 50årsdag. For nogen tid siden da et halvt hundrede mennesker var blevet dræbt valfartede hundreder af journalister med CNN i spidsen dertil . . . men...
Rambouillet (Rambo-Yeah) og Rashid Vi skriver fredag den 19. januar. For få dage siden kom jeg hjem fra små tre uger i Skopje, Beograd og Kosovo. Min analyse og min intuition siger mig dét, jeg ikke vil høre: bombningerne nærmer sig. Det var 34. besøg siden 1991. Jeg er delvist uddannet i Dubrovnik, fra 1974. Jeg kan ikke slippe det. Det er altså også mit land, der atter trues af den kulturkreds, jeg tilhører. Radmila og Peca i Beograd, venner siden 1974, intellektuelle der har valgt ikke at forlade landet og netop har sagt nej til et ophold i udlandet. Datteren Anja på 9 skal vokse op hér. "Jeg rejste ned nu," siger jeg, "fordi der enten ville falde bomber eller blive en eller anden slags ‘forhandling’ og jeg vil være hér hvis I blir bombet, for jeg skammer mig over hvad Danmark og andre lande gør." Hun får tårer...