EU:s militarisering -farlig lärdom av Kosovo-konflikten*

Att EU så småningom skulle militariseras var förutsägbart. Det ligger inte i stor- eller superstat/makters natur eller kreativitet att se storheten i ickevåld, i dialog, tolerans, eller andliga världen. I EU &endash; vars viktigaste aktörer är f d kolonialmakter, kärnvapenmakter och/eller kulturellt våldsliga &endash; började militariseringen för ungefär tio år sedan med t ex det fransk-tyska militära samarbetet.

Under tio år gjorde ingen i västvärlden någonting för att rädda Kosovo-frågan undan krigets helvete. Inte i någon annan konflikt fanns det så många tidiga varningar och så lite tidigt lyssnande och tidig handling. Vare sig Sverige, övriga Norden, EU, NATO och USA gjorde någonting för att åstadkomma en fredlig lösning genom förhandling &endash; som man gör i t ex Mellanöstern och Nordirland. Man missade varje chans till våldsförebyggande diplomati i en sådan grad och under tio år att man kunde få tanken att någon önskade ett krig.

I strid med FN:s vapenembargo mot alla sidor i det forna Jugoslavien upprustades parterna; kosovo-albanska extremister fick hjälp att bygga upp en armé så att den moderata ledningen under Dr. Rugova underminerades. Västliga underrätelsestjänster infiltrerade civila missioner som OSSE:s och slutligen valdes den värst tänkbara politiken: bombningar.

Det är historiens ironi att kosovo-albanerna, som ursprungligen stod för ickevåld, i dag lever under NATO ockupation och under en militant ledning som helt förutsägbart förlorade kommunalvalen till Rugovas parti, medan de jugoslaviska folken som hade levt i Milosevic’ auktoritära bur och västvärldens isoleringsbur använde ickevåldet och fick bort Milosevic – något som vare sig sanktioner, isolering, demonisering eller bomber hade lyckats med.

Oavsett vad västliga politiker vill få oss att tro återstår två fakta: a) att inga av Kosovos djupare liggande konflikter har kommit en tum närmare en lösning samt att b) lösningar som kunde tänkas för två, fem eller tio år sedan i dag är omöjliga tack vare just denna konflikt-felhantering, detta historiska freds-förebyggande.

Av detta skulle EU (och därmed Sverige) kunna dra en rad slutsatser, t ex att EU måste bli mycket bättre på tidig varning, konfliktdiagnos, våldsförebyggande åtgärder, förhandlings-organisation, på samarbete mellan EU och FN (som kunde ha varit på plats i Kosovo före och inte efter ett krig) och på att förstå konflikter i ett bredare regionalt sammanhang. Man kunde också lära att ickevåld är effektivare, starkare än våld. Att i praktiken inget hade prövats seriöst före bombningarna. Att man inte ska hota med bomber och gå med på företag som styrs så odemokratiskt som USA i praktiken styrde förstörelsen av Jugoslavien.

Och man kunde lära sig att stödja folk som inte har blod på händerna i stället för att ge extremister sitt stöd. Och viktigast av allt: att bomber och ockupation/protektorat inte har skapat förutsättningar för en hållbar lösning. Kort och gott, man kunde ha dragit slutsatsen att saker och ting i det nya Europa, ett centrum för demokrati och civilisation, måste göras på ett nytt sätt. Vi borde ha lärt att det inte bara är Balkans utan också västs gammalmodiga diplomati och krig, som numera bör tillhöra det förflutna.

Men Sverige och EU drar inga sådana konklusioner. EU gjorde redan förra året Kosovo-tragedin till ett recept: det som gjordes var rätt och bra, men EU måste bli bättre på militär krishantering, bomba dem vi inte tycker om och inte överlåta så mycket av initiativet till USA; vidare att EU måste backa upp diplomati (som alltså inte fanns i fallet Kosovo) med militärt maktspråk. Det ska också bli grönt ljus för s k humanitära interventioner. Samtidigt sägs det lugnande till befolkningen att det hela enbart syftar till minröjning, humanism och fredsskapande och att detta är ett stöd till FN. Varför då inte stödja FN direkt?

Eftersom Sverige är med i EU och man där strävar efter en Gemensam Utrikes- och Säkerhetspolitik, (GUSP) går det bara inte att ha avvikande åsikter. Sverige positionerar sig därför så att om utvecklingen inte passar, så är det svensk politik – inte EU:s &endash; som får vika: neutraliteten, FN-mandatet (inga protester mot NATO:s bombningar utan ett sådant) samt kravet på suveränitet och suverän beslutsrätt också i utrikesfrågor.

Regeringen har under åren gjort tre förträffliga utredningar &endash; senast Skrivelse 2000/01:2 Att förebygga konflikter &endash; som alla argumenterar för en politik i enlighet med FN:s stadga som ger prioritet till att skapa “fred med fredliga medel.” Det blir mycket svårt att genomföra den politiken inom ramen för den turbo-militarsering som nu pågår militär-politiskt, -organisatoriskt-, -industriellt och som det faller på Sverige att skynda på under sitt ordförandeskap per 1 januari 2001.

Under ungefär 40 år har ett huvudargument mot att ha ett ickevåldsförsvar varit att om Sverige hade ett annat försvar än det rent militära så signalerade man till fienden att man inte riktigt trodde på sin militära förmåga och att vi då skulle underminera den psykologiska avskräckningen. Idag säger man att man måste ha en militär backup av diplomatiska insatser utan att dra den helt logiska slutsatsen att man därmed signalerar att man inte själv ser sin diplomatiska förmåga som trovärdig eller tillräcklig. Genom hela denna militarisering försvårar &endash; potentiellt förstör &endash; EU:s ledare den FN-norm som alla säger sig önska: att vi ska lära oss att på olika sätt förebygga och stoppa våldet med en bred uppsättning av civila medel.

Det vi kommer att få se, om EU ska militariseras, är en kraftig allmän ökning av de militära utgifterna och en dränering av nya medlemmars i förväg ansträngda ekonomi. Vi kommer att få ständigt större trupper och inte bara 72.000 med 240.000 i reserv. Det blir ett ökat beroende av USA och NATO, som ska låna ut vapen, underrättelse, transportkapacitet och mycket annat; det innebär att EU:s militära insatser i sista hand många år framöver kommer att bli sanktionerade eller förhindrade av USA i jämförelse med vilket EU i årtionde kommer att vara en militär dvärg. Och det kommer en inte så vacker dag att driva små europeiska stater som Sverige ut i företag vi inte har kontroll över och inte kan dra oss undan (“stå utanför”) därför att det politiska priset blir högt i ett EU som inte bygger på pluralism och samverkan utan på att tala med en enda röst.

Och neutraliteten? Låt mig avslutningsvis svära i den nya teologins kyrka och säga: vi behöver inte slopa neutraliteten utan ändra den. Att neutraliteten bara var möjlig och önskvärd när det fanns två läger att stå emellan &endash; vilket vi nu vet att Sverige egentligen inte gjorde &endash; är ett påstående av ringa intellektuellt värde. Man kan stå neutralt mellan fler parter och vara neutral på många sätt &endash; om det är det man själv vill och andra aktörer också vill.

Konstruktivt skulle man kunna formulera en ny neutralitet efter kalla krigets slut såhär:

“Det är en politisk linje som förbereds i fredstid och som syftar till att andra aktörer ska uppfatta den neutrala som advokat för högre globala normer och värden (som t ex fred med fredliga medel) när våld och andra säkerhetsrisker hotar. Det är en principfast, välförberedd politik som genom t ex utbildning av konfliktanalytiker, medlare, förhandlare, psykologer och civilsamhälleliga experter signalera att man vill avstå ifrån våldsbaserade insatser i andras konflikter och som gör det möjligt för den neutrala att hjälpa konfliktparter till en lösning genom opartisk analys och medling. Det är därmed en politik, som befrämjar våldsförebyggande och våldsreduktion samt befrämjar återuppbyggnad av samhällen och försoning mellan människor.”

Sådana aktörer är det en skriande brist på. Överallt i världen talas det om nödvändigheten av en fredskultur. Här talar vi om ett nytt Europa. Det kommer aldrig att bli annat än tomma ord om EU nu bygger upp en militär underavdelning till kärnvapenalliansen NATO för att med våld kunna ingripa överallt i världen. Om Sverige oreflekterat följer flocken och ögonblickets mode – som saknar hotbedömningar, doktrin och vision – hotas vårt lands fredspolitiska profil såväl i många svenskars som i omvärldens ögon.

Dessa frågor är avgörande för EU:s framtid. Tillsammans med institutionaliseringen av det framtida NATO-EU samarbetet ska de klubbas igenom under Sveriges ordförandeskap. När ska svenska folket få lättillgänglig information om allt detta och ges möjligheter att ställa frågor till och informera regeringen om sina åsikter?

* Artikeln refuserad av Aftonbladet

Peace & future researcher + ‌Art Photographer

Share

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Related Posts

Peace is promoted by constructive proposals and dialogue Four preceding PressInfos have expressed concern over — and criticised — the ongoing, militarisation of the EU. Some will say: but there are no alternatives. We believe that there are always alternatives, that democracies are characterised by alternatives and choice, and that openly discussed alternatives will improve the quality and legitimacy of society’s decision–making. In addition, it is an intellectual and moral challenge to not only criticise but also be constructive. If we only tell people that we think they are wrong, they are not likely to listen. However, if we say: what are your views on this set of ideas and steps? — we may sometimes engage them in dialogue and sow a seed. Most people in power circles live their daily lives in in a time frame and a social space where certain ideas, viewpoints and concepts are just not...
Photos © TFF 2000 Read PressInfo 90 “Lift the Sanctions and Bring More Aid to Yugoslavia” See Pictures from Belgrade © TFF 2000 Please reprint, copy, archive, quote or re-post this item, but please retain the source.
Av FRANK SØHOLM GREVIL 16 augusti 2004  Vi er nu nået til tredje akt i det absurde teaterstykke, der i analogi med de store skueprocesser i Moskva 1936-38 er blevet døbt ‘Grevil-sagen’. Første akt bestod i min anonyme fremlæggelse af egenhændigt nedklassificerede rapporter i Berlingske Tidende i februar og marts. Andet akt udgjordes af min fremtræden med navn og billede i Information i april samt den efterfølgende mediestorm, som uden min direkte medvirken kostede en forsvarsminister taburetten samt en sigtelse for brud på tavshedspligten. Tredje akt bliver en retssag, hvor jeg står tiltalt for at have overtrådt straffelovens bestemmelser om uberettiget videregivelse eller udnyttelse af fortrolige oplysninger. Statsanklageren har ovenikøbet valgt at påberåbe sig særligt skærpende omstændigheder. Da jeg aldrig har modtaget betaling for at stille rapporterne til rådighed eller lade mig interviewe, må det skærpende bestå i, at “videregivelsen eller udnyttelsen er sket under sådanne omstændigheder, at det påfører...

Recent Articles

Jan Oberg May 15, 2026 Go to this Fox News page and scroll the whole way down: President Donald Trump tells the world that his meeting with President Xi Jinping yielded a lot of very concrete political and economic results – of course, only where the Chinese side, according to him, agreed with him. He does not mention the Taiwan issue, but Secretary of State, Marco Rubio, says that it did not feature prominently in their talks and that the US policy on Taiwan has not changed. Then go to China Daily – or Global Times – and you will see that for the Chinese it is framework, principles, structure of cooperation etc. that matters – all embedded in the overall idea of “constructive bilateral relationship of strategic stability.” Nowhere is any concrete agreement or deal – all that Trump refers to – mentioned. At the general level, this gives you insights into the very different social...
Lena Petrova of “World Affairs In Context” with more than half a million subscribers on YouTube wanted to explore what a peace researcher like me has to say about, among other things, the First and the Second Cold War and why eethics has disappeared from politics. I am particularly happy about this conversation that also yielded an amazing number of very appreciative comments on YouTube. No doubt, people are longing for alternatives, including peace perspectives.
The MIMAC – Military-Industrial-Media-Academic Complex – drives the world’s rampant militarism and wars without end. Here is a short reflection of how it works against all interests of humanity. #5 deals with why there is no real enemy or threat images/analysis. It’s all ex-post constructions. And, btw, theTFF Peace Pulse is now on Rumble.

TFF on Substack

Discover more from TFF Transnational Foundation & Jan Oberg.

Most Popular

Jan Oberg May 15, 2026 Go to this Fox News page and scroll the whole way down: President Donald Trump tells the world that his meeting with President Xi Jinping yielded a lot of very concrete political and economic results – of course, only where the Chinese side, according to him, agreed with him. He does not mention the Taiwan issue, but Secretary of State, Marco Rubio, says that it did not feature prominently in their talks and that the US policy on Taiwan has not changed. Then go to China Daily – or Global Times – and you will see that for the Chinese it is framework, principles, structure of cooperation etc. that matters – all embedded in the overall idea of “constructive bilateral relationship of strategic stability.” Nowhere is any concrete agreement or deal – all that Trump refers to – mentioned. At the general level, this gives you insights into the very different social...
Lena Petrova of “World Affairs In Context” with more than half a million subscribers on YouTube wanted to explore what a peace researcher like me has to say about, among other things, the First and the Second Cold War and why eethics has disappeared from politics. I am particularly happy about this conversation that also yielded an amazing number of very appreciative comments on YouTube. No doubt, people are longing for alternatives, including peace perspectives.
The MIMAC – Military-Industrial-Media-Academic Complex – drives the world’s rampant militarism and wars without end. Here is a short reflection of how it works against all interests of humanity. #5 deals with why there is no real enemy or threat images/analysis. It’s all ex-post constructions. And, btw, theTFF Peace Pulse is now on Rumble.
Read More
Screenshot-2026-05-15-103534
Jan Oberg May 15, 2026 Go to this Fox News page and scroll the whole way down: President Donald Trump tells the world that his meeting with President Xi Jinping yielded a lot of very concrete political and economic results – of course, only where the Chinese side, according to him, agreed with him. He does not mention the Taiwan issue, but Secretary of State, Marco Rubio, says that it did not feature prominently in their talks and that the US policy on Taiwan has not changed. Then go to China Daily – or Global Times – and you will see that for the Chinese it is framework, principles, structure of cooperation etc. that matters – all embedded in the overall idea of “constructive bilateral relationship of strategic stability.” Nowhere is any concrete agreement or deal – all that Trump refers to – mentioned. At the general level, this gives you insights into the very different social...
Screenshot-2026-05-12-104023
Lena Petrova of “World Affairs In Context” with more than half a million subscribers on YouTube wanted to explore what a peace researcher like me has to say about, among other things, the First and the Second Cold War and why eethics has disappeared from politics. I am particularly happy about this conversation that also yielded an amazing number of very appreciative comments on YouTube. No doubt, people are longing for alternatives, including peace perspectives.
Screenshot-2026-04-13-154551 (2)
The MIMAC – Military-Industrial-Media-Academic Complex – drives the world’s rampant militarism and wars without end. Here is a short reflection of how it works against all interests of humanity. #5 deals with why there is no real enemy or threat images/analysis. It’s all ex-post constructions. And, btw, theTFF Peace Pulse is now on Rumble.
Screenshot-2026-04-13-154551 (1)
Jan Oberg, TFF director April 28, 2026 In this third TFF Peace Pulse, I make the important distinction between the violence and the conflict that violence is a symptom of. If you want peace, focus on the underlying conflict because that is the key to resolution, peacemaking, and a better future for the parties. The West is obsessed with violence, just look around you – and 90+ per cent of the public debate is about military issues and other violence – totally wasted for peace. These Peace Pulses will only be published here a few times. You will also not find them on YouTube and Vimeo because both platforms have blocked TFF and me; you know, peace is dangerous these days. Most TFF’s videos since 2007 are now on Rumble.
Screenshot-2026-04-13-154551
In contrast to most, we’ll bring alternatives, solutions, hope and strategies for a better future. Times are dangerous, yes, but that only intensifies the need for constructive thinking and action! Jan Oberg, TFF director April 13, 2026 The new TFF Peace Pulse uses video messages in a new way: Max 3-5-minute-long comments, ideas or perhaps mini-lectures, all about peace – positive peace. We launch them today on April 13, 2026 with a carefully crafted visual aesthetic fitting the content. We hope to publish them regularly from now on. We launch Peace Pulse (PP) – for a number of reasons. The world is in chaos, and there are countless reasons to feel concerned, frustrated, even angry. The atmosphere is saturated with doom and gloom, with negative energy and rear‑mirror thinking, while vision, imagination, alternatives, strategies and genuine future‑mindedness remain in short supply. And without them, we simply can’t save the world. Looking at problems from a hundred angles will...
IMG_5165 (1)
PART II — Publishing Peace in a System That Prioritises Militarism Jan Oberg, TFF director April 10, 2026 How TFF Maintains a Daily Voice in a Digital World Built for Noise This article is part of the series “TFF at 40″ and it invites you to learn about Four Decades of Publishing Peace. It takes a look at how a small, people‑financed peace foundation has communicated across four generations of technology — from wax stencils and fax machines to mass email and Substack — and why TFF continues to publish every single day in a system that rewards noise, conflict, and militarism. ◆ What it means to publish peace every single day in a digital system built for 24/7 news and other noise, confrontation, and militarism. How TFF’s independence, continuity, and global readership defy algorithms, donor cycles, and Western media censorhip — and why the Majority World keeps listening. When the...