May 2005

Showing 1-10 of 5204 stories

Sort by
Categories

Year

Author / Contributor

Region

Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
LONDON – Space shoots off in all directions, and so it seems does U.S. Secretary of Defense, Donald Rumsfeld, a long time aficionado of the subject. But not for him the dreamy, floating hotels of Richard Branson’s imagination. Rumsfeld’s intentions are on a grander, more intimidating, scale: to ensure that the U.S. militarily dominate not just the terrain of earth, not only the mighty ocean depths and the skies above but also the deep indigo of the weightless world beyond, and in so doing confirm in heavenly spades that no one will ever pull a fast one on the U.S., coming at it from the vast unknown. After 22 years of work and $100 billion spent, and with the Pentagon still admitting that from an earth-based launch pad it cannot reliably destroy the threat of an incoming ballistic missile, it is difficult not to be amazed that the U.S. should...
Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
Boken “WE’RE A PEACEFUL NATION”Krigsretorik efter elfte septemberAv Brigitte MralKrisberedskapsmyndighetens temaserie 2004:05 “Kriget mot terrorismen” har skapat ett nytt politiskt språkbruk. Krig benämns fred, angrepp blir “förebyggande försvar”, ockupation kallas “humanitär intervention”. Brigitte Mral, professor i retorik vid Humanistiska institutionen vid Örebro universitet, påminns när hon hör George Bush och Tony Blair mana till krig om den sortens “double talk” som George Orwell gjorde besk satir av i sin svarta framtidsskildring “1984”. I sin studie av krigsretorik efter den elfte september “We’re a Peaceful Nation” ger hon talrika exempel på hur ett nytt politiskt språkbruk har uppstått. I krislägen är vi i ett land som Sverige misstänksamma mot stora ord. Vi förväntar oss från makthavarna raka och ärliga besked, därför att “ett demokratiskt samhälle har den rationella dialogen som grundpelare”. Så har det knappast varit i USA och Storbritannien under förspelet till krigen i Afghanistan och Irak. Maktetablissemangen har satsat...
Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
From April 21st to 24th Kericho will host an international conference “Globalisation for the Common Good and the Quest for Justice and Peace in Africa”, under the Patronage of the Honourable Dr. A. A. Moody Awori, EBS, MP, The Vice President and Minister for Home Affairs. Many speakers representing, governments, religions, business, academia, civil society, charity, voluntary sector, media and young peoplecame together to address, debate and discuss the issues of globalisation, justice and peace leading to the creation of a more humane world. We admire and salute Africa’s achievements in ending colonialisation, dismantling apartheid, and initiating development, democratisation and social reform. We are also conscious of the enormous contribution Africa has to make to the rest of the world, but we are aware that many people live in poverty and are unable to achieve their full potential. For this situation to be changed ‘Globalisation for the Common Good’ is...
Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
Verden er inne i en omveltende periode. Det er ikke de tradisjonelle marxistiske revolusjonære bevegelser som har stått for opprørene. De siste fem årene har vi sett at massive folkelige bevegelser har styrtet statsledelsen i mange land verden rundt. I nesten alle av disse bevegelsene har studenter spilt en avgjørende rolle. Studenter har i mange deler av verden gått i spissen for å organisere motstand og krevd regimeskifte. Det har gått som en bølge fra land til land og et globalt samarbeid har utviklet seg. Århundrets første statsleder som ble avsatt av fredelige folkemasser var Milosevic i Serbia. Det NATO ikke klarte gjennom tre måneders massivt og illegalt bombardement i april 1999 klarte en million demonstranter i Beograd den femte oktober 2000. Studentbevegelsen Otpor (betyr “Motstand”) hadde i måneder forberedt seg og trenet for å organisere en massiv og fredelig bevegelse for å tvinge bort regimet. Godt støttet av rundt 40...
Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
LONDON – Dag Hammarskjöld, the most revered of past UN’s secretary-generals, once described the institution as a “Santa Maria”, battling its way through inclement weather and unsheltered oceans to a new world, only to find that the people on board blamed the storms on the ship itself. The trouble is that the UN ship belongs to everyone and yet to no one. Nevertheless, if you are a big enough power or a strong enough group, you can throw the ship wildly off course with the flip of a switch. The Soviet Union did this in the 1960’s when Nikita Khrushchev banged his shoe on his desk in the Assembly, accused the UN of being American controlled, and later demanded that the secretary-generalship be run by a troika. The Third World nations did this when they invited Yasser Arafat to address the Assembly still wearing his gun holster and shortly afterwards...
Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
Boken 1905De glömda revolutionernas årAv Börje IsaksonOrdfront 2005 Det finns årtal i mänsklighetens historia med  särskild laddning, från franska revolutionens 1789, via år som 1848 och 1968 till senast 1989, året för Berlinmurens fall och det kalla krigets slut. Och 1905. Året för den norsk-svenska unionsupplösningen och andra händelser var också en tidpunkt för ett skred i den gamla världsordningen, något som inte minst förebådade världskrigets katastrof 1914 men som också i Sverige innebar långtgående förändringar. Börje Isaksons “1905. De glömda revolutionernas år”, som påpassligt utkommer i dag på syttende maj, den norska nationaldagen, är en läsvärd bok med fokus på detta år. I vårt kollektiva historiska minne är avgörande händelser 1905 nedtonade, antagligen därför att det inte blev krig, vilket just är en anledning till att unionsupplösningen är så värd att minnas. Konflikter förknippade med statsupplösningar och gränsförändringar lösta utan krig hör till undantagen. Den svensk-norska separationen och dess...
Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
Utvecklingsbistånd syftar till att höja levnadsstandarden för de fattigaste. Parter som befinner sig i krig kan vara förvissade om att de få något som skulle kunna kallas krigsbistånd, dvs vapen, ammunition och utbildning från regeringar och vapenhandlare. Efterkrigsländer kan få fredsbevarare, återuppbyggnadsbistånd och humanitärt bistånd. Men det som saknas är fredsbistånd. Fredsbistånd ökar chanserna att de andra typerna av bistånd ska medföra en normalisering. Vad är fredsbistånd? Fredsbistånd inriktar sig på de mänskliga dimensionerna av våldet, hatet, de sårade själarna. Det ger kraft åt det lokala civila samhället att övervaka en fredsprocess och utbilda folk i försoning och konfliktlösning utan våld – dvs framtida hinder mot våld. Det ger stöd åt att utveckla nya skolböcker, en rättvis och läkande redogörelse för historien och, framförallt, en fredskultur. Fredsbistånd finns faktiskt i dagens samfund av frivilligorganisationer, men det är den svagaste länken av alla och regeringar uppskattar i allmänhet inte dess livsviktiga betydelse. Det handlar om...
Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
Udviklingshjælp gives for at hjælpe til at højne de fattiges levestandard. Krigsførende kan være sikre på at få, hvad man kunne kalde “krigshjælp” eller militærbistand, i form af våben, ammunition og træning fra både regeringer og våbenhandlere. Lande der har været i krig, kan regne med at modtage fredsbevarere samt genopbygnings- og humanitær hjælp. Hvad der mangler er “fredshjælp”. Fredshjælp er en indsats, der kunne øge chanserne for at de andre hjælpeinsatser vil lede til normalisering. Hvad er fredshjælp? Fredshjælp fokuserer på den menneskelige dimension af vold og had og på de sårede sjæle. Den lader de lokale civile samfund få magt til at overvåge en fredsproces og den uddanner mennesker til forsoning og ikke-volds konfliktløsning – med andre ord, fremtidig voldsforebyggelse. Den støtter udvikling af nye skolebøger, en retfærdig og helende historiefortælling og, fremfor alt, en ny fredskultur. Fredshjælp findes i dag i NGO’ers arbejdsformer, men den forbliver det allersvageste led, fordi regeringer...
Imagen-thumbnail-The-Transnational
Burundierna vill ha rättvisa och fred. En studie som utförts av Observatoire de l’Action Gouvernementale (OAG) visar att 83% av befolkningen vill att en försoningskommission ska upprättas, 82% vill ha en särskild tribunal för brott mot mänskligheten. Skulle du läsa dette just nu om du inte hade nytta av det? Få fler kvalitetsartiklar ifrån TFF i framtiden Burundi har demobiliserat majoriteten av sina stridande soldater och tar hand om barnsoldater. Flyktingar har återvänt hem. Ledare i exil återvänder, före detta rebeller bildar partier. Ett beslut om en Sannings- och försoningskommission har fattats. Dessa och andra steg mot freden är väldiga – med tanke på landets historia och situation (2). Men, tyvärr, själva fredsprocessen kostar pengar och kräver många typer av oberoende expertkunnande.   Varför överges Burundi av det internationella samfundet? Folk som slår in på fredens väg borde belönas. Men var i denna värld ska Burundis regering och frivilligorganisationerna hitta...
Imagen-thumbnail-The-Transnational
Aftalen foreskrev også at en sandheds- og forsoningskomite (TRC) og en international komite for retslige undersøgelser (ICJ) oprettes inden et valg kan afholdes. Burundierne ønsker retfærd og fred. Et studie gjort af “Observatoire de l’Action Gouvernementale” (OAG), viser at 83% af befolkningen ønske at en TRC skal oprettes, og 82% ønsker en specialdomstol til behandling af forbrydelser mod menneskeheden. Burundi har demobiliseret hovedparten af sine krigere, og tidligere børnesoldater bliver hjulpet til et civilt liv. Mange flygtninge er kommet hjem og ledere i eksil vender også tilbage. Tidligere rebeller opretter partier. Man har besluttet at oprette en sandheds- og forsoningskomite. Disse og andre skridt hen imod fred er enorme, hvis man tager landets historie og situation i betragtning. (2) Men desværre, selve fredsprocessen koster penge og kræver megen forskellig og uafhængig ekspertice. Ja, den kræver fredshjælp udefra. Man får det ikke.   Hvorfor lader det internationale samfund hånt om Burundi?...
Imagen-thumbnail-The-Transnational-1
LONDON – President George W. Bush was right on the mark when he told the Latvians that they must put the past behind them and look to the future. Fighting yesterday’s battles over again never got anybody anywhere. If I’m now old enough that I no longer blame my parents for all my many faults it is because I know they gave me life, freedom – and a continent that no longer goes to war with itself. Let’s leave it there and get on with the job of spreading economic well-being, democracy and the substitution of military conflict by the artful use of law, arbitration and the growing awareness of common interest. Going back through the ages we see from our present perspective that the reasons wars were fought were not issues that would now engage us. In one age tens of thousands of lives were sacrificed to win succession to...