PressInfo 2004

A donors’ conference, co-sponsered by the Burundian government, the Belgian government and UNDP will be held in Brussels January 12-13, 2004. This PressInfo offers a perspective on its urgency. See also TFF’s new Burundi Forum. Imagine for a moment that politics is about goodness and generosity. Where could a few million dollars of government aid and a few civil society organisations – guaranteed – win the hearts of extremely poor millions who want peace and already work hard to achieve it after 10 years of war and genocide? The answer is Burundi, the heart-shaped country in the heart of Africa. Burundi makes a good story from Africa. But what does the world know about Burundi, its problems and struggles? Burundi’s tough reality Here are the basic facts. Burundi’s population is about 7 million and it is number 171 out of the 175 countries on the UNDP’s human development index. Their life...

PressInfo # 206, 30. december, 2004Et nyt år i tsunamiens tegnTragedien er en advarsel til os alle. Menneskelig og miljømæssig sikkerhed må nu erstatte den rent militære. Vi har brug for nye prioriteringer og en global omsorgs-etik. Det er hvad globalisering fra nu af burde handle om. Vi må kunne lære at respektere at alt hænger sammen med alt andet – og slutte fred både med Moder Jord og med hinanden. PressInfo # 206, 30:e december, 2004Ett nytt år i tsunamin teckenTragedin är en varning till oss alla. Mänsklig och ekologisk säkerhet måste nu ersätta militär säkerhet. Vi behöver nya prioriteringar och en global omsorgs-etik. Det är vad globalisering borde handla om nu. Vi måste lära att respektera att allt hänger ihop med allt annat – och sluta fred med såväl Moder Jord som med varandra. PressInfo # 206, December 30, 2004New Year in the Sign of the TsunamiIt’s a tragedy and an...

Måske er Moder Jord vred? I så fald har hun gode grunde til at være det. De ubegribelige proportioner på den menneskelige tragedie i Asien giver os den bedste anledning i årtier til at tænke medfølende og dybere over hvordan vi handler, hvad vi planlægger og hvordan vi prioriterer på vor fælles klode. Hvis der i stedet for det nationale militære sikkerhedsparadigme havde været ét for global, menneskelig sikkerhed, havde vi formentlig ikke set noget lignende hvad angår død og ødelæggelse. Hvis regeringer havde haft en rimeligt objektiv analyse af hvad der truer ikke bare deres egne lande men menneskeheden og Jorden – og forberedt sig lidt på at imødegå sådanne trusler – ville redningsarbejdet være kommet i gang hurtigere. Hvis politik og økonomi handlede om mennesker og deres velfærd mere end om magt og økonomiske kalkuler, ville flere mennesker være i live i dag. Og hvis verden fungerede lidt...

Måske er Moder Jord vred? I så fald har hun gode grunde til at være det. De ubegribelige proportioner på den menneskelige tragedie i Asien giver os den bedste anledning i årtier til at tænke medfølende og dybere over hvordan vi handler, hvad vi planlægger og hvordan vi prioriterer på vor fælles klode. Hvis der i stedet for det nationale militære sikkerhedsparadigme havde været ét for global, menneskelig sikkerhed, havde vi formentlig ikke set noget lignende hvad angår død og ødelæggelse. Hvis regeringer havde haft en rimeligt objektiv analyse af hvad der truer ikke bare deres egne lande men menneskeheden og Jorden – og forberedt sig lidt på at imødegå sådanne trusler – ville redningsarbejdet være kommet i gang hurtigere. Hvis politik og økonomi handlede om mennesker og deres velfærd mere end om magt og økonomiske kalkuler, ville flere mennesker være i live i dag. Og hvis verden fungerede lidt...

Read also PressInfo 207 about the real tsunami scandal  Perhaps Mother Nature is angry? If so, she has good reasons. The incomprehensible proportions of the human tragedy in Asia offers us the most serious opportunity for decades to rethink deeply and with compassion how we act, what we do and how we make priorities on our common Earth. If instead of military security, human security had been the main paradigm, we would probably not have seen anything like this death and destruction. If governments had had a reasonably objective analysis of what threatens not only their own countries but humankind and the Earth – and prepared for it – the rescue work would have been better prepared. If politics and economics were about human beings and welfare, not about power and profit, more people would be alive today. And if the world was operating less on male-dominated thinking, chances are...

Är Moder Jord måhända rasande? I så fall har hon bra anledning. De obegripliga proportionerna av den mänskliga tragedin i Asien ger oss den mest seriösa möjligheten på årtionden att tänka om på djupet; hur vi handlar, vad vi gör och hur vi prioriterar vår gemensamma värld. Om mänsklig säkerhet hade varit det huvudsakliga tankesystemet, istället för militär säkerhet, skulle vi troligen inte ha upplevt så mycket död och förstörelse som vi nu varit med om. Om regeringar hade gjort en någorlunda objektiv analys om vad som hotar inte bara deras egna länder utan mänskligheten och jorden – och förberett sig på detta – skulle räddningsarbetet ha varit bättre planerat. Om politik och ekonomi handlade om människor och välfärd, inte makt och vinst, skulle fler människor vara i livet i dag. Och om världen styrdes av ett mindre mansdominerat tänkande är chansen större att det skulle ha funnits en klarare...

Är Moder Jord måhända rasande? I så fall har hon bra anledning. De obegripliga proportionerna av den mänskliga tragedin i Asien ger oss den mest seriösa möjligheten på årtionden att tänka om på djupet; hur vi handlar, vad vi gör och hur vi prioriterar vår gemensamma värld. Om mänsklig säkerhet hade varit det huvudsakliga tankesystemet, istället för militär säkerhet, skulle vi troligen inte ha upplevt så mycket död och förstörelse som vi nu varit med om. Om regeringar hade gjort en någorlunda objektiv analys om vad som hotar inte bara deras egna länder utan mänskligheten och jorden – och förberett sig på detta – skulle räddningsarbetet ha varit bättre planerat. Om politik och ekonomi handlade om människor och välfärd, inte makt och vinst, skulle fler människor vara i livet i dag. Och om världen styrdes av ett mindre mansdominerat tänkande är chansen större att det skulle ha funnits en klarare...

Read also PressInfo 207 about the real tsunami scandal  Perhaps Mother Nature is angry? If so, she has good reasons. The incomprehensible proportions of the human tragedy in Asia offers us the most serious opportunity for decades to rethink deeply and with compassion how we act, what we do and how we make priorities on our common Earth. If instead of military security, human security had been the main paradigm, we would probably not have seen anything like this death and destruction. If governments had had a reasonably objective analysis of what threatens not only their own countries but humankind and the Earth – and prepared for it – the rescue work would have been better prepared. If politics and economics were about human beings and welfare, not about power and profit, more people would be alive today. And if the world was operating less on male-dominated thinking, chances are...

Prior to the 2003 International Day for the Elimination of Violence Against Women, UN Secretary-General Kofi Annan stated that “Gender-based violence is perhaps the most shameful human rights violation. As long as it continues, we cannot claim to be making real progress towards equality, development and peace.” In this article we seek to relate the gender-based violence to the issue of human security and ideas about a new type of defence policy. (When this was written in Swedish at the time of the debate about the future of Sweden’s official defence policy, it was refused by a series of leading newspapers, right, middle and left). The Swedish edition of this article here From patriarchal exertion of power toward human security and democracy We know of no one, neither men nor women, who want war and death. 99 per cent of people on earth do not want violence in their lives or in...

Prior to the 2003 International Day for the Elimination of Violence Against Women, UN Secretary-General Kofi Annan stated that “Gender-based violence is perhaps the most shameful human rights violation. As long as it continues, we cannot claim to be making real progress towards equality, development and peace.” In this article we seek to relate the gender-based violence to the issue of human security and ideas about a new type of defence policy. (When this was written in Swedish at the time of the debate about the future of Sweden’s official defence policy, it was refused by a series of leading newspapers, right, middle and left). The Swedish edition of this article here From patriarchal exertion of power toward human security and democracy We know of no one, neither men nor women, who want war and death. 99 per cent of people on earth do not want violence in their lives...

Vice President, Strategic Nonviolence Committee National Security Council One of the most important features of the present violence in Southern Thailand is its sustained deadliness which engenders the state’s violent responses. The phenomenon is fast becoming normalized due to its continuing violence. A possible consequence of this normalization of violence is that Thai society risks losing its capability to find political solutions to violence and being suffocated in the pool of violence itself. The Queen’s speech on November 16, 2004 was a remarkable wake-up call for the whole Thai society about the seriousness of violence in Southern Thailand. Heeding Her Majesty’s admonitions from a nonviolence perspective, some concrete nonviolent alternatives, necessary if this deadly conflict is to be mitigated and the prognosis of deepening violence and hatred in Thai society altered, will be proposed here. Nonviolence Perspective It goes without saying that there are a number of ways “a nonviolence...

I dag, på den Internationale Menneskeretsdag, godkendte den japanske regering – bestående af det Liberale Demokratiske Parti, LDP, og “New Komeito”-partiet – planen for det nye nationale forsvarsprogram samt oprustning ifølge midtvejsbudgetet for 2005 – 2009. I går bestemte den at forlænge sin tilstedeværelse med de såkaldte selvforsvarstyrker, (Self-Defence-Forces, SDF) i Irak. Mens hver eneste sikkerhedrelateret beslutning i disse år betyder en faktisk underminering af Japans freds-grundlov, ligesom militær oprustning og samarbejde med den krigeriske Bush-administration, så har Japan langtfra i tilsvarende udstrækning udviklet sine intellektuelle eller politiske muligheder. Disse forbliver grundlæggende afhængige, bekvemt vage og følgsomme. Billedet af Japan som et slags amerikansk hangarfartøj bliver stadig mere realistisk. Samtidig er store dele af den japanske offentlighed imod dette, især SDF’s tilstedeværelse i Irak. Men japansk demokrati er tilsyneladende helt foreneligt med en regering, der viser en fremmed magt større loyalitet end det bryder sig om det egne folks meninger...