/10/janoberg.jpg”>[/caption]

Två dagar efter detta skrevs stoppades sökningen – som förutsagt i konklusionen nedan.

Ni har hört att Sverige jagar en “ubåt” och att den “antas vara rysk”. Exempelvis skriver Financial Times om detta den 21 oktober – och meddelar också att den svenska statsministern lovar att öka försvarsutgifterna. Det finns bara tre problem med detta:

1) Det finns inte det minsta bevis för att där finns något militärt att hitta, inte heller att det är ryskt. 

2) Detta är inget annat än spekulerande skvallerjournalistik. Detta är möjligt på området försvar, säkerhet och fred, därför att det krävs mycket mindre av journalister när de skriver om dessa frågor än när de skriver om, säg, inrikespolitik, ekonomi eller sport. På dessa områden förväntas du ha viss kunskap och mediekonsumenterna kan kontrollera fakta.

3) Det tjänar andra syften än att ge dig information: antingen för att ytterligare öka den negativa bilden av Ryssland, driva Sverige till fullt Nato-medlemskap eller skrämma svenskarna till slutsatsen att det är nödvändigt att betala ännu mer till den svenska militären. 

Praktiskt taget varje aspekt av mediadrevet är baserad på fördomar istället för en analys av intressen och sannolikhet samt på partiska och avlönade experter som följer “partilinjen”. Med ett eller två undantag, har alla medier undvikit frågan: Kan det vara något annat än en ubåt och någon annan än ryssarna – eller ingenting alls? 

Än värre är att den svenska militären redan gjort bort sig – inte självklart med tanke på de ganska stora resurser de har till sitt förfogande. 

De har sålt av helikoptrar de nu innerligt behöver. De har – åtminstone officiellt – förlitat sig på tips från vanliga medborgare och man undrar vad underrättelsetjänsten gör. 

En misstanke om att en (rysk) elitsoldat hade gått i land visade sig vara en svensk pensionär på fisketur. De har publicerat en suddig bild av ett “objekt” som syns långt ut på vattnet och de uppgav felaktigt var denna bild togs. 

Man undrar verkligen om denna farsartade uppvisning bara har som syfte att visa att försvaret är så hjälplöst att de måste ha större resurser? 

En relevant fråga skulle vara: Hur i hela friden kan en sådan amatörism så lätt accepteras av regeringen, media och folket? 
Sverige med en befolkning på cirka 9 miljoner är nummer 33 på världslistan för militärutgifter, med 6,2 miljarder dollar per år. Det är 657 dollar per capita, vilket är på plats 17 i världen. Ryssland spenderar 403 dollar per capita och deras övergripande militära utgifter är 8 procent av Natos. Om Sveriges militär inte kan göra bättre i från sig när det verkligen behövs, så bör någon göras ansvarig. 

Om det finns något där ute, är det sannolikt att det är Ryssland?

Moskva vet mycket väl att om en rysk ubåt hittades, skulle det innebära ett enormt lyft för dem i Sverige och andra länder som vill se Sverige som fullvärdig Natomedlem. Det ligger inte i Rysslands intresse. Men naturligtvis kunde ryssarna spela ett högriskspel, eller bara vara dumma. Det kan inte uteslutas – men det är inte troligt att objektet är ryskt. 

Om den är rysk, kan Sverige ändå ha ett intresse av att officiellt inte hitta den – för att hålla ryssarna ovetande om hur mycket Sverige vet (hur bra de är på det här) och huruvida det redan finns assistans från Nato i det här fallet.  
I båda fallen kommer vi sannolikt aldrig få veta vad det handlade om.

Kan det vara ett Natoland?

Om så är fallet kommer vi heller aldrig att få veta det. 

Den svenska stabschefen har sagt att om något hittas skulle det beskjutas. Men det är otänkbart att Sverige – om de visste att ett objekt var från ett Natoland – skulle a) skjuta på det och b) berätta för världen att de kände till det. 

Faktum är att de flesta kränkningar av det svenska luftrummet sedan 1980-talet har skett av Natoflyg, men det är i princip bara när ryskt stridsflyg kommer nära eller över gränsen som det svenska försvarsetablissemanget läcker om det eller media är intresserade av det. Sverige är inte ett neutralt land i dag, om det någonsin har varit det. 

Skulle Nato ha ett intresse i dessa vatten? I kölvattnet av Ukrainakrisen är vi tillbaka till ett slags kalla-krigetsituation och Nato har flyttat fram sina militära positioner på olika sätt och har hållit ett vakande öga på Baltikum. 

Så, ja, Nato kan vara i svenska vatten med eller utan vetskap eller samtycke av svenskarna; kanske för att kolla på ryssarna helt enkelt. De skulle kunna placera ekolod, eller vilka anordningar det nu kan vara, för framtida nödsituationer – medan de inte vill att Sverige ska veta att de anser att Sverige är så nära Nato att de lika gärna kan utnyttja det. Och är det så vill Sverige helst inte få veta det. Klart är att Sverige inte officiellt kan godkänna närvaron av en Natoubåt på sitt territorium. Båda parter vet detta.

Slutsats och förutsägelse

Min slutsats är alltså ganska enkel: av ovanstående skäl kommer den svenska militären snart att avblåsa det hela och affären kommer att ha tjänat sitt syfte – just genom att inte ange vad det var, vem det var eller varför. Eller överhuvudtaget om det var. 
Vad syftet med händelsen kan vara återstår att avslöja någon gång i framtiden. Eller kanske aldrig – om syftet var att skapa rädsla för att gynna en ökad militarisering.
 
Några personer någonstans vet vad som händer. Och de riskerar medborgarnas säkerhet för ändamål som de aldrig skulle berätta.

Kortad version av TFF Pressinfo 285