December 1997

I somras bekräftade EU-kommissionen sitt beslut från mars 1995 att som ett led i den planerade utvidgningen av unionen inleda medlemskapsförhandlingar med Cypern. Den 12 – 13 december 1997 ska EU:s regeringschefer vid ett toppmöte i Luxemburg bestämma vilka av de tio kandidatländerna som EU skall påbörja en förhandlingsprocess med. Hur än EU väljer att hantera Cyperns väg mot medlemskap kommer det att få återverkningar på den potentiellt explosiva relationen mellan öns grek- och turkcyprioter. Cypern, som har haft ett associationsavtal med EG/EU sedan 1973 och en tullunion sedan 1988, ansökte 1990 om fullt medlemskap. 1993 passerade ansökan det första nålsögat. Då uttalade EU-kommissionen i en avi att Cypern uppfyllde de ekonomiska villkoren för fullvärdigt medlemskap. Däremot innehöll avin reservationer kring huruvida Cypern kunde anses uppfylla de politiska villkoren för medlemskap, bland annat kravet på fri rörlighet, så länge den långvariga konflikten på ön var olöst. I Agenda 2000, EU-kommissionens...

Danmark har til årsskiftet formandsskabet i OSCE, den Europæiske Sikkerheds- og Samarbejdsorganisation og der skal være topmøde i København 18-19. december. I København bør energien bruges til konkrete handlinger og ikke spildes på floromvundne udtalelser. I perioden 1975-85 profilerede OSCE sig ved menneskerettigheder, kontakter, information, kultur og uddannelse. Mellem 1986 og 1992 tilkom tillids- og sikkerhedsskabende tiltag og våbenkontrol. Og med Paris Chartret fra 1990 ligger tyngdepunktet på folkeretten, demokrati, markedsliberale reformer, social retfærdighed og miljøaspekter samt, fra 1994, forebyggende diplomati, konfliktforebyggelse, krisestyring og kooperativ sikkerhed. I 15 af verdens brændpunkter har vi OSCE-missioner hvor der gøres et imponerene arbejde, der sjældent når ud i medierne. Medlemsstaterne, der skønt navnet også regner USA og Canada, er øget fra 34 i 1990 til 55 i dag og verden er gledet ind i en fase hvor OSCEs og FNs målsætninger og erfaringer er langt mere relevante end NATOs og f.eks. den Vest-Europæiske...

Danmark fungerar fram till årsskiftet som ordförandeland i OSSE, den Europeiska Säkerhets- och Samarbetsorganisationen. 18 &endash; 19 december arrangeras ett toppmöte i Köpenhamn. Jag hoppas att energin vid detta möte används till konkret handling och inte förspills i flortunna uttalanden. Under perioden 1975 &endash; 1985 profilerade sig OSSE när det gäller mänskliga rättigheter, information, kultur och utbildning. Mellan åren 1986 och 1992 tillkom förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder samt vapenkontroll. Med Paris Chartret från 1990 ligger tyngdpunkten på folkrätt, demokrati, marknadsliberala reformer, social rättvisa, miljöfrågor samt från 1994 på förebyggande diplomati, konfliktförebyggande insatser, krishantering och kooperativ säkerhet. I 15 av världens brännpunkter har OSSE-insatser gjort imponerande mycket som sällan når ut i medierna. Medlemsstaterna, till vilka trots OSSEs namn också räknas USA och Kanada, har från 1990 ökat i antal från 34 till 55 i dag. Världen har gått in i ett skede, där OSSEs och FNs målsättningar och erfarenheter är...

At the outset of President Clinton’s second term there was hope among those working for a more peaceful world that the new term would be different and more positive than the first term. Clinton has been a master at generating hope–and then dashing it with policies that fail to meet the expectations he has engendered. Sadly, by his lack of positive initiative in the area of disarmament, President Clinton may be missing his appointment with history. Clinton began his first term as U.S. President by announcing support for gays in the military. The military opposition to this was so strong that Clinton has not challenged the military on any issue since. Even now in his second term, with no further elections facing him, Clinton appears to be incapable of challenging the military in any significant way, no matter how outrageous their appetite for armaments and other resources. Most recently, under...